Med integration avses den sociala process som gör det möjligt att bilda en sammanhållen helhet utifrån skilda gruppers intresse, erfarenheter och särart. Till skillnad från assimilation som förutsätter anpassningen till majoritetens normer och förhållningssätt, betyder begreppet integration att olika grupper i samhället inte behöver ge upp sin särart för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor. Integration är inte bara en process utan också ett mål. Gemensam värdegrund, likvärdiga levnadsvillkor och delaktighet i den sociala gemenskapen anses vara viktiga mått på integration. Integration är i likhet med andra ord en beskrivning av sociala processer, förknippade med gradvisa förändringar över tiden. Integration är en ömsesidig process även om uppmärksamheten ofta riktas på de grupper som ska komma in i samhället. Förändringen involverar både de(n) grupp(er) som ska integreras och samhället i stort.
I Sverige används ordet integration huvudsakligen inom två politiska områden. Å ena sidan den europeiska integrationspolitiken som syftar till att ge Sverige en plats i den europeiska gemenskapen. Å andra sidan avser integrationen också politiska mål, strategier och beslut som syftar till att slussa invandrade grupper in i det svenska samhället och skapa goda villkor för delaktighet och fullvärdigt medborgarskap. Målet för integrationspolitiken är: ”att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt att förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism” (Proposition nr 1997/98:16).
Integration, helheten och delarna
Integration beskriver en process med riktning mot en harmonisk relation och balans mellan delarna och helheten. Begreppet är normativt och det uttrycker en vision om hur samhället ska vara, om en möjlig situation som uppfattas som positiv och önskvärd. Ett problem uppstår dock när denna vision om helheten och delarna tillämpas på grupper som på förhand definieras som ”annorlunda”, och också dessas relation till majoritetssamhället. Kulturella identiteter är komplexa och föränderliga. Därför är det missvisande att utgå från att det finns fasta gränser mellan olika grupper. Risken är stor att man låser fast människor i en modell där föreställda olikheter, snarare än likheter blir grunden för den sociala sammanhållningen.
I den akademiska debatten menas att visionen om att människor kommer in och integreras i samhället också är problematisk, särskilt när det gäller människor som faktiskt redan befinner sig i samhället. Det betyder rimligen att dessa människor/grupper redan är integrerade. Därför ska de betraktas som en del av samhället även om det sker på underordnade eller ojämlika villkor.
Assimilering, integration och nationalism
Ekonomihistorikern Paulina de los Reyes (2001) menar att bakom begreppet integration finns det ofta en strävan efter assimilering. Det innebär att det finns krav på anpassning av grupper eller individer som uppfattas som annorlunda. Ett exempel på detta är när minoritetsgruppen definieras eller beskrivs utifrån graden av avvikelse från majoritetsgruppen.
Ett annat exempel är att definiera en uppsättning samhälleliga normer och beteendeformer såsom tillhörande majoritetssamhället. Att prata om ”svenska” värderingar när det handlar om universella värderingar eller grundläggande mänskliga rättigheter är ett sådant exempel. Ett annat är när respekt för människovärdet görs till ett särdrag i den svenska kulturen. Ett sådant förhållningssätt innebär att förneka att dessa värderingar också finns och efterlevs i andra grupper än bland den svenskfödda befolkningen
Integration och makt
Maktdimensionen av integrationsprocessen har kommit till uttryck bl. a. i den pågående Integrationsmaktutredningen. Utgångspunkten är att relationen mellan den utlandsfödda och den svenskfödda befolkningen i första hand bör ses som en maktrelation. Därför bör integration ses som en fråga om likvärdig tillgång till makt, inflytande och maktresurser. Viktiga frågor ur detta perspektiv är att definiera vilka hinder och möjligheter som finns för att utlandsfödda personer ska uppnå en likvärdig position som svenskfödda vad gäller makt och inflytande.
Även om maktdimensionen är central för att förstå integrationsmekanismer, hinder och möjligheter finns det stora risker med en ensidig fokusering på skilda gruppers tillgång till – eller brist på – maktresurser. Maktrelationer har två sidor; de som har tillgång till makt och de som saknar den. Ur detta perspektiv är det även viktigt att identifiera vilka strukturer, aktörer och mekanismer som skapar differentiering, segregering och marginalisering. Forskning inom området pekar på olika aspekter. En aspekt är att maktperspektivet bör inkludera mer än ett mått på skillnader i maktresurser mellan olika grupper. En kartläggning av sambandet mellan maktutövning och bristande integration behövs också. Det är ännu viktigare att identifiera hinder för integrationsprocessen och ägna dem större uppmärksamhet i diskussionen om integration.
Informationens räckvidd
Om integration definieras med hänsyn till hur maktresurser är fördelade i samhället kan man även ställa frågor om informationssatsningars räckvidd. Informationssatsningar riktade till såväl segregerade grupper som majoritetsbefolkningen har varit en viktig del av integrationssträvanden.
I vissa akademiska kretsar finns frågan om det är möjligt att informera bort integrationshindren. Frågan är berättigad därför att integration definieras som en maktfråga. Vad krävs för att avstå från privilegier och fördelar? I den mån integrationspolitiken är avsedd att motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism är det också nödvändigt att problematisera de ideologiska föreställningar som ligger bakom exkluderingen av vissa grupper och /eller individer.
Litteratur
de los Reyes, P. (2001) Mångfald och differentiering. Diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. SALTSA/Arbetslivsinstitutet. Stockholm. (boken är också översatt till engelska)
Hansen, P.O. (2000), Europeans only? Essays on Identity Politics and the European Union. Department of Political Science. Umeå University.
Integrationsverket (2002) Rapport integration 2001. Norrköping.
Miles, R. (1993), Racism after ’Race Relations’. London: Routledge..
Sassen, S. (1996), Gäster och främlingar. Göteborg: Daidalos.
SOU (1996) Vägar in i Sverige. Bilagor. Arbetsmarknadsdepartementet SOU 1996:55